Lantluft i mina lungor

Doften av jord kryper in i mina näsa och stjärnorna ser ner på mig med sin klarhet. Allt runt mig är så där svart som jag bara hatar, men ändå, ingen finns där. Huset med sin belysning syns från vägen och har ett hemtrevligt och inbjudande sken. Innan för dörren finns den familjen som jag vuxigt upp med och som alltid finns där. Det finns värme i luften och alla får en kram. Kakelugnen strålar ut den tjocka värmen som lindar in allas kroppar framför tven i något som skulle se ut som filtar om de hade färg. Ljudet av pannan susar och katterna och hunden visar sin närvaro genom en knuff och nått ord.

I denna miljö känner jag mig trygg och avslappnad en dag som denna. Ändå saknar jag min lilla Molly mer än nåonsin. Får se till att inte skämma bort henne så mycket. Hon klarar sig så bra så..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0